Tjejkers 2019 – en summering

Mc-året började den 28 februari med uppstartsmöte på Grekiska Kolgrillen i Örebro. Vi kom överens om att aktiviteterna i stort sett skall fortsätta som tidigare år med SMC-avrostning, torsdagskörningar, föråkare till Tjejvättern samt höstresan.
Citat Tb (Tb = Tjejkersbrud): Tack för trevlig kväll. Lite surrigt och svårt hålla sig till ämnet som vanligt. Nu är vi på G igen.

Kyl o frysresan blev framflyttad till 25 april då vädret var varmare. Vi var 13 ringrostiga åksugna Tjejkers som för sjunde året tog den traditionella turen förbi Gällersta Kyrka med ljus och blomma för liten minnesstund hos Gunilla Åhlund .
Citat Tb: Det blev ingen kyl o frys men det blev Mys o pys tur. Kul att träffas och surra o brumma.

Avrostning i SMC:s regi blev lördagen 11 maj på Ytongbanan i Kvarntorp. Vi var 8 stycken från Tjejkers som snurrade runt i vårsolen. Lärorikt och kul. Efteråt åkte vi till Kumla och åt pizza.
Citat Tb: Nu är vi avrostade och kan både svänga o bromsa. Härlig dag med Tjejkers o SMC.

Tjejvättern kördes i Motala 8 juni. Vi var 11 st Tjejkers som var föråkare.

Då det blev varmt på försommaren blev det många extra/spontankörningar runt om i länet till gamla favoriter. Engelbrektsholmen vid Hjälmaren med eget fika och nästan myggfritt. Nationaldagen 16 sköna mil över Vekhyttan och ned mot Laxsjöarna där vi hittade ett nytt favofik.

Ässundet med räkmacka är en stor favorit. Vi blev 13 runt bordet. Bettan var The leader of the Pack. I början på juli åkte 9 Tjejkers med Kodrivern på Extrakörning den fina Brevens Bruksrundan. Den avslutades med fika hos Network MC i Odensbacken. Blir nog en ny favorit.
Citat Tb: Tack Nina för extraturen. Den var extra av allt. Vi var extra många, solen sken extra mycket , vägvalet extra bra, slutmålet en extra överraskning .

I mitten på Juli blev vi 10 st som åkte med Anette till Forsvik på Bluesafton med övernattning. Musik regn sol och skratt i 2 dagar.
Citat Tb: Tjejkers, Tjejkers i vått o torrt så håller vi ihop…Turen har blivit en favorittradition sedan 7 år!

I slutet på juli blev det Ullisfika, Qvarnån, Hjälmare Docka och Askersund.

Höstresan gick till Nyköpingstrakten med två övernattningar på vandrarhemmet i Svärdsklov. Härliga rundturer runt Nyköping. Vi var 13 Tjejkers som fick en skön helg tillsammans. Tack Anette, Ewa W och Maria.
Citat Tb: Just idag är jag stark,just idag mår jag bra lala…

I augusti forsatte torsdagskörningarna med runt 7 st deltagare varje gång. Vi besökt Qvarnån (Närkesberg), Hjälmare Docka, Nora, Järle och Askersund. Det blev mycket hembakt.

Den sista mc-turen blev den 12 september. Vi blev 7 Tjejkers som gruppkramades vid Brändåsen och undrade vart sommaren hade tagit vägen.

Julträffen på MOJO i slutet på november blev en mysig aha-upplevelse med god mat och 13 glada Tjejkers.
Citat Tb: Energipåfyllnad De luxe!

Under året har vi också träffats på Grodan på torsdagarna när det inte varit mc-väder. Vi har besökt Open Art, Magiska Maskinen varit på bio samt flera andra spontana aktiviteter.

Tjejkers är på G

I den härliga vårvärmen drar 12 tjejer iväg på årets första tur. Första stoppet blir vid kyrkogården för att lämna en lila bukett hos Gunilla.
Första turen är alltid Maggans. I år blev det inte så mycket kyl- och frys utan turen bjuder på kurviga vägar och vi njuter av grönskan. Även på vårsådden kan man redan nu ana en skiftning i grönt. Skyar av rosa täcker prydnadskörsbären i trädgårdarna. I hagarna är marken mer vit än grön av havet med vitsippor.
Ve den orm som vågar visa snoken när Tjejkers invaderar Öby kulle. De hade alla krupit undan ikväll vilket flera av oss uppskattar. Trevlig fika innan vi åter styr kosan hemåt. En vacker solnedgång över fågelmarkerna hinner vi få innan molnen tätnar.
Tack för en härlig tur, Maggan!

2018 i sammanfattning

Tjeckers 2018
Efter uppstarten med Kyl- och frys 12 april har vi haft cirka 10 torsdagskörningar på ojämna veckor och 5 extra torsdagskörningar på jämna veckor. Det har varit omkring 8 Tjeckers varje gång och vi har farit runt på både kända och okända vägar.

Avrostningen 2018 var den 5 maj på Ytongbanan i Kvarntorp anordnad av SMC med Pia i spetsen. Det var en varm och solig dag . Vi var 13 ringrostiga Tjejkers som som blev modigare och kaxigare efter varje övning. När dagen var slut åkte vi till Kumla och åt pizza tillsammans. Vi var jättenöjda med dagen.

I slutet av april tog Maria oss runt Tångeråsa och Vekhyttan med fika på Truck Stop och i början på juni hade Bettan sin specialrunda till Ässundet, räkmackan drog 11 sugna Tjejkers. En ojämn torsdag åkte vi till Engelbrektsholmen men där blev vi överfallna av en mygginvasion . Vi kastade oss på hojarna och for vidare till ett öppet fält vid Segersjö där vi kunde ta upp våra termosar.
Den 5 juli bjöd Ullis på mc-tur med avslutande grillparty i hennes trädgård , börjar bli en trevlig tradition. Cafe Qwarnån i Närkesberg blev ett favoritmål 2 torsdagar . För vägarna och kakornas skull!! Oj, oj, vilket gott hembakt fikabröd hallontårta och bullar som smälter i mun.
Askersund, Zinkgruvan, Brevens, Hjortkvarn, Nora, Karlskoga, Hardemo och Skyllberg är orter som fick sitt årliga besök av brummande Tjejkerstjejer.
Ewa L tog hand om Tjejkers stora paradgren som föråkare till Tjejvättern som genomfördes i Motala. Alla nöjda och belåtna med årets insats.
Vår sensommarresa med sol och höststormar till Läckö och Lidköping blev succe. Dramatik med fallande träd på nedresan. Kanonfina vägar i Gretas gamla hemtrakter. Hemresan blev blöt men alla glada och nöjda. Greta och Ewa W gjorde det igen (succe)!
I slutet av augusti åkte 7 av oss tillsammans Hjälmaren runt som arrangeras av Nerikes Bikers.
Sista torsdagsturen blev 13 september då åkte vi Skyllberg och hejdå-fikade vid Brändåsen. Då var det redan mörkt .

Vi avslutade Tjejkersåret på Berrys Place med ett jättekul 20-årsjubileum (1998-2018 ) Vi hade bjudit in tidigare Tjejkersåkare och det var så roligt att så många kom. Lokalen var jättefint pyntad och med uppdukad buffe för 25 partysugna tjejer. Alla fick 5 minuter var (räckte aldrig) att berätta om sitt första
möte med Tjejkers . Många dråpliga minnen och igenkännande skratt hela kvällen. Det var så roligt att höra hur positiva de här minnena var från tiden med Tjejkers. Tack till Lena W och Gunilla Å som rullade igång Tjejkers 1998, även brumkram till Gudrun, IG och Nina ni ordnade en toppenkväll för oss.
Kram o brum Stora M

Kyl & Frysturen 12 april 2018

Vi gled in en efter en hos Carlbarks Motor denna första torsdagskörning för året. Alla
mer eller mindre ringrostiga, men med ett stort leende på läpparna.
Allra mest log nog Gunilla M när hon kom glidande på sin nya hoj. Mattsvart och häftig, en riktig ”Dark Lady”. De passade fint ihop.
Vi blev nio Tjejkers som åkte över Ekeby till Gällersta kyrka. Det var på dagen 6 år sedan vi sa farväl till våran starter Gunilla Åhlund. Traditionsenligt tände vi ett ljus och lade en Tjejkerslila blomma på hennes minnesplats. Det kändes som hon var med oss på turen. Solen sken, klar himmel och ojämn vecka.
Vi fortsatte turen över Norrbyås och Kvismaren där vi såg massor av brungäss, svanar och tofsvipor. Naturen var i 50 nyanser av brunt och beige (citat Storage 2017). Vi rullade över Hammars Gård och ut på 51:an där vi tog av vid Kävesta och fortsatte över Kvarntorp och sjöarna. Då alla började bli lite frusna så hoppade vi fruktstunden och gasade direkt till Brändåsen.
Kaffe och dopp smakade bra och vi skildes åt också med ett leende. Vi kan nu även kalla oss föråkare till kronprinsessan Victoria som gör samma tur nu på fredag den 20 april!
Kram o brum Storaemm

Åksugen, ja visst!

1000 mil räcker inte! Jag får ändå samma fåniga leende under hjälmen när jag åker iväg till veckans åksugen-torsdag. Jag är inte ensam, totalt 11 tjejer drar iväg efter Ewa W som funderat ut dagens tur. Vi snirklar oss genom Gällersta, Hidingsta och Norrbyås. Trots den lite ovanliga varningsskylten ser vi inga ormar vid Örby kulle. Vi svänger av i Asker och fortsätter mot Brevens Bruk. Vilken kväll! Solen värmer och vägarna ligger fina. Som vanligt får man hålla koll på Hjortarna vid Brevens. Vid allén så står det ett tiotal och betar.

Vattnet ligger spegelblankt när vi parkerar och går bort till flotten i ån för vår fikastund. Vi njuter av speglingarna av både blommor och vackra byggnader . Även här kan vi på håll beundra några hjortar. Prat och skratt sprider sig som vanligt ut över vattnet.

Dags att dra hemåt men inte närmaste vägen. Är man åksugen så är man. Vi fortsätter över Högsjö och nästan fram till Vingåker. Där blir det den smala, härligt krokiga vägen mot Lännäs. Solen ligger lågt. Som ett eldklot har vi den framför oss. Vackert men också farligt bländande. Ett stopp för den avslutande gruppkramen blir det förstås innan vi skingras för ikväll.
Riding in to the Sunset

Go West

En härligt varm dag som övergår i en ljummen kväll är det Torsdagskörning. Vår kära Maggan har åter igen fixat en tur när ingen av oss andra får tummen ur. Inte ens krassligheter i familjen kan stoppa henne. Vi är väldigt tacksamma för att du leder och inspirerar oss Maggan!

Väster ut bär det. En liten skara på 7 hojar denna gång. Klarblå himmel med bara lite små molntussar vid horisonten. Kvällen är så där härligt ljummen, sådana kvällar som är alldeles för sällsynta. Vi slingrar oss fram mellan ett lapptäcke av åkrar. Böljande i olika färger med fina gröna diken som sömmar emellan. I trädgårdarna vi passerar prunkar det av blommor. Bara att andas in djupt och njuta.

Målet för kvällen är badet i utkanten av Svartå. Men vad händer här? Plötsligt är jag ensam om att vilja ta ett dopp. Eftersom fikat och kamratskapet hägrar blir det ett kort dopp men ack så njutbart. Är det månne samhörigheten med Smurf-baddräkter som saknas numera?

Det bär hemåt igen. Vi tar vägen över Vekhyttan, en av länets bästa vägar. Den är både roligt kurvig och har vackra omgivningar. Ett stopp för att säga ”Hej då” blir det vid Lekhyttan där vi samtidigt beundrar alla ankor i dammen(eller är det änder?) Vi slingrar vidare och skingras vid vägskälen.

Testa Tjejkers-torsdag

Så var det dags för vår satsning att visa upp oss och ge fler möjligheten att njuta av MC-turer med Tjejkers. Nina hade jobbat hårt med marknadsföringen med bland annat arrangemang på FB som flitigt delats. Visst ville det provas. Även om de flesta av oss provat många gånger förr. Icke att förakta, ett par ny-gamla och ett par långväga blev det i varje fall. Nina tog täten som dagens Roadmaster. Lite kyliga vindar men solen sken över 16 hojar i junikvällen. Turen gick via Hallsberg, Östansjö, Vretstorp till Askersund och vidare över Laxsjöarna till Röfors. Slingrande vägar och glimtar av glittrande vatten gjorde turen njutningsfull.

Ibland har nöden ingen lag. Grillningen som planerats höll på att frysa inne när grillansvarig blivit dubbelbokad. Inga karlar och inga barn lyder reglerna i klubben men idag gjordes ett undantag. Gunne-Lina fick bli specialmedlem för en kväll och förbereda grillningen. Han var mycket stolt över specialuppdraget! När vi parkerade hojarna vid Folkets Hus i Röfors kunde vi känna doften från grillplatsen. Den grillade korven hade en strykande åtgång. det är inte bara sjön som suger. Skratt och prat bröt stillheten vid ån under en timma och måsarna vågar sig inte riktigt fram för att stjäla rester.

Vad jag önskar att jag kunde måla när hemfärden bjuder på så många vackra vyer. Solen sjunker i väster och silar sina strålar genom molnen. Rapsfälten får en intensivare färg och eken som majestätiskt står mitt i fältet har nu fått en vacker grön krona. I vägrenen har Hundlokor och Lupiner börjat blomma. Sista biten ser jag hur undersidan av molnen färgas sakta i en trolsk rosalila nyans.

När Kyl och Frys blir Grönt och Skönt

Den första vackra dan i maj….Grabben din och du. (Cornelis Vreeswijk) Ikväll är det tjejerna i Tjejkers som gäller och nja, kanske inte den första men efter många gråa blåsiga majdagar är värmen äntligen här. När detta sammanfaller med torsdag bara måste man ut.

Vår Roadmaster för kvällen är Maggan, första turen är alltid hennes. De flesta gångerna har det varit kalla turer någon gång i mitten av april.
Klart och tydligt redogör hon för kvällens rutt, inga tveksamheter råder. När Roadmastern sätter på hjälmen gör vi likadant. Naturligtvis blir första stoppet vid kyrkogården i Gällersta där vi tänder ett ljus och lämnar en blomma.

Ljumma vindar följer oss när vi följer kurvorna genom östernärke. Rapsen börjar blomma och så även körsbärsträden. Nysladdad grusväg tar vid när asfalten slutar vid Göksholm. Vi parkerar och efter en kort promenad når vi målet, kvällens fikaplats är Engelbrektsholmen. Idag en fridfull vacker plats men i en svunnen tid platsen för ett våldsdåd. Vi väljer att njuta av stillheten, solens strålar genom trädens lövverk och Hjälmarens vågor mot stenarna. Som alltid bryts stillheten av skratt och prat när Tjejkers träffas.

Färden hemåt bjuder de första åkarna på överraskning i form av en Vildsvinssugga med fem kultingar. Vi längre bak hinner inget se. Färden går vidare förbi Egebyängen där det blir en närstudie av backsipporna som tyvärr slagit ihop sina blommor för kvällen. Efter den kurviga allén i Segersjö troppar en efter en av hemåt. Likt 10 små negerpojkar så återstår det bara en när jag tar sista biten norrut.

Femtio nyanser av Grönt

MC:n har inte rullat många hundra meter förrän jag inser att världen är grön igen. Fortfarande är grönskan späd och varje buske och träd har sin egen nyans. Allt från den ljusaste gröngrå via gulgrönt till en så intensiv grön att det nästan gör ont att titta på.

Turen fortsätter att bjuda på upplevelser. Jag inser att det gula i dikesrenen inte längre är Tussilago utan Maskrosor. I det vattenfyllda diket blommar redan Kabbelekan.

Öppna dina ögon för det som är här och nu. Det är fantastiskt vad du kan få uppleva. På gärdet sitter den röda räven helt stilla, ivrigt spanande i det höga gräset. Undrar vad han ser? I ögonvrån ser jag en röd trehjuling. Ni vet en sådan i metall med tippflak, lite nostalgiskt går tanken bakåt i tiden. Dotterns ärvda trehjuling målades i rosa. På ladan jag passerar har rödfärgen blekts och taket sviktar lite på mitten.

Inne i hagen är det vitt. Vitsipporna vänder längtande upp sina blommor mot solen. Tätt, tätt som en matta. Den vita färgen lyser även i snickarglädjen på en veranda. Långt i fjärran glimmar en kyrkspira i guld.

Genom granskogen måste jag fokusera mer på asfaltens kurvor. En annan tillfredsställelse sprider sig genom kroppen när jag och min hoj samarbetar effektivt. Stadigt sitter jag i sadeln när en skarp kurva gör att jag måste lägga ner lite mer. Erfarenheten och tryggheten i en invand hoj gör att jag vågar lite mer. En erfarenhet som gör att jag är extra skärpt och förhoppningsvis kan undvika vissa faror. Som bilen jag möter i en kurva en bra bit in på min väghalva. Tacksamt klappar jag min trotjänare på tanken.

Mot den klarblå himmeln sträcker eken sina ännu kala svarta genar. En fågelsiluett fångar min blick och jag saktar ner farten och följer tranan när den sakta sänker sig mot marken och fäller in sina gråsvarta vingar.
En bäck rinner mellan björkstammarna och mynnar sedan ut i de blå krusningarna på sjön. Inne i viken fångar sjön upp solstrålarna i ett silverglitter.

Även om solen värmer skönt så är vinden genom ett öppet visir fortfarande sval. Doften av jord när bonden gör vackra mönster med sin harv. I skogen kan jag känna sågspånsdoften från hygget och vid bondgården skickar gödselstacken ut sin fräna doft.

Ögonblicksbilder. Korta tankefragment. Glöm gårdagen. Strunta i vad som kan hända i morgon. Ge hjärnan chansen att vistas i nuet. Var kommer du ifrån? Vart ska du? Kort eller lång resa? Sådana frågor spelar ingen roll. – När vägen är målet –